Andersson och Pettersson och Lundström och jag.

En regnig julidag i hörnet Centralgatan / Skolgatan. Kärleken blommar!

Det har varit fullmäktigemöte igen. Låt mig sammanfatta mina intryck:

Jag börjar med Andersson. Trogna sitt partis Bondeförbundsrötter har Centerpartister ofta bondenamn som Andersson. Faktum är att de två översta på partiets lista heter Bosse Andersson och Lasse Andersson. Eftersom Bosse Andersson var på älgjakt var det Lasse Andersson som satt på partiets enda stol denna kväll. Men varför skriver jag om detta enmandatsparti som aldrig visar någon kritik mot sina samarbetspartier utan troget röstar igenom Anders Johanssons betongpolitik? 

Centern i Sigtuna - sakta på väg mot vänster?

Jo, denna kväll skulle det senaste steget av denna betongpolitik antas, nämligen planen för området Märsta port, en plan som går ut på att bygga ett förlegat miljonprogramsinspirerat bostadsområde på ett av Märstas mest synliga lägen. Och för en gångs skulle ryktades det om att Centern vågat säga emot! Så förväntningarna var höga, men sedan Anders Johansson kommit med ett nytt förslag där man plötsligt plockade bort delar av planen (fullständigt obegripligt och mycket märkligt att göra på sittande möte!) så var kvällens Andersson lika trogen som vanligt. 

Pettersson är också ett typiskt bondenamn, och mycket riktigt bärs det av lantbrukaren Kurt Pettersson från Sursta. Han är dock inte centerpartist utan kristdemokrat, och brukar inte ge sitt stöd till kommunledningen. Men när Folkpartiets gruppledare Dan Rosenholm tog en diskussion med Anders Johansson om trädfällning, något vi var kritiska mot och tyckte att man ägnade sig åt för mycket vaknade Pettersson. Till saken hör att Pettersson bor på Sursta gård, omgiven av stora skogar. Där kan man fälla hur mycket träd som helst utan att det blir så mycket skillnad. Men för människor som bor i tätorten kan fällandet av ett träd innebära att grannarna i huset mittemot plötsligt kan se om du diskat middagsdisken. 

Kurt Pettersson är uppvuxen med motorsågen i högsta hugg, och tycker att det fälls alldeles för lite i vår kommun. Huvudorsaken är att det går omkring en massa gangsters, och dessa gangsters enligt Pettersson tydligen gömmer sig bakom de kvarvarande träden i tätorten. Men om Kurt Pettersson får råda blir det andra bullar. Anders Johansson blev givetvis positivt överraskad över detta stöd, van som han är vid att Petterssons partikamrat Michael Harvey alltid har motsatt åsikt mot Johansson. "Ta med dig motorsågen och kom, så kör vi!" var hans budskap till Pettersson. 

Kan det vara en smal gangster bakom trädet?

Och sen var det Lundström. Lundström heter Per i förnamn, är sosse, och är inte heller någon större vän av träd. Men han har lite andra orsaker för sitt stöd för motorsågarna. Han är nämligen orolig för att kommunens barn och gamla inte skall kunna ge sig ut utan att riskera att få så kallade riskträd i huvudet. "Vem vill ha sina nära och kära gående runt i kommunen, och att de när som helst skall riskera att få ett träd i huvudet?" frågade han, och det är givetvis ett skrämmande perspektiv. För säkerhets skull är det väl bäst att de skogar som Johansson inte hunnit sälja som industritomter också inhägnas i väntan på att arboristerna hinner granska alla träd för att hitta riskträden. Eller kanske kan man dela ut hjälmar?

Detta om Andersson, Pettersson och Lundström. Men jag då, vilken roll hade jag? Tämligen passiv, måste jag medge. Nu när jag inte längre är gruppledare känner jag inte längre samma press att ge mig upp i talarstolen. Och ärligt talat, det känns inte precis som om andelen män i medelåldern och däröver som figurerar i talarstolen är för lågt. I vanlig ordning var det inte många talare som inte platsade i den kategorin. 

Bäst att stanna i tunneln, annars kan man få ett riskträd i huvudet!

Men jag tyckte att det var ett ovanligt givande fullmäktigemöte, och diskussionerna om såväl Märsta port som den något lättviktigare trädfällningsfrågan var givande, och det var lite spännande att se om Centern och Miljöpartiet skulle visa kommunens väljare varför det skulle finnas någon anledning att rösta på dem. För om man alltid tycker som sossarna, varför inte rösta på dem i stället? Vill man i stället lägga sin röst på ett parti som står fritt, och inte går i någons ledband så finns ju alltid Folkpartiet Liberalerna. 

Årets första fullmäktige, och andra begivenheter.

Förra veckan var en intensiv vecka. Förutom arbetet på skolan, och en dags busskörande så var jag i Sigtuna och deltog i en miljödag för kommunstyrelsen och chefer och en del andra anställda i kommunen. Det var en givande dag, även om jag blev lite avskräckt när jag kom dit och möttes av en superhurtig kvinna vid namn Jessica Cederberg Wodmar som ledde det hela under käcka tillrop som "Härligt!". Det påminde lite för mycket om Ulf Ekman, och var lite svårsmält speciellt en tidig vintermorgon. När man dessutom var tvungen att resa sig upp och göra vågen var det nära att jag gick hem.

Utsikt från Arlandavägen mot Husby idag.

Men det var tur att jag höll mig kvar. Resten av dagen var betydligt mer givande, och upplägget var riktigt bra. Vi delades in i varierande små grupper som fick gå runt till olika datorer där man fick komma med förslag om hur miljömedvetandet skulle kunna ökas, hur man skulle kunna spara energi i de kommunala lokalerna, hur kommunens transporter skulle kunna bli mer miljövänliga, hur man kan få fler att åka kollektivt etc. Kort sagt, bra frågor som blev extra intressant att diskutera i dessa grupper som ändrades flera gånger. Dessutom var arbetssättet bra, där man fick skriva in sina synpunkter på datorerna efter att ha tagit ställning till vad de andra grupperna tyckt.

Att Stora Brännbo dessutom är ett väldigt trevligt ställe med utsökt mat gjorde inte saken sämre. Så det var en bra dag, även om det var svårt att låta bli att äta för mycket. Och det är ju inte speciellt bra för miljön om maten måste kastas bort heller.

Även torsdagskvällens kommunfullmäktige inleddes i miljöns tecken. Två herrar från "Tankesmedjan i uthållighetsfrågor i Sigtuna kommun" hade fått 30 minuter till sitt förfogande för att presentera vad man kommit fram till. Dessvärre tycktes de ha glömt sina klockor hemma, men det fanns en hel del tänkvärt i det de sa, även om mycket var sådant som man hört förut. Jag är nog av uppfattningen att man bör hålla sig till den tid man blivit tilldelad, men lyckligtvis var nu detta fullmäktigemöte inte av det längre slaget.

Utsikten i framtiden? Redan nu ser det ut så från "fel" vinkel.

Jag lämnade in en motion som initierats av Pernilla Bergqvist och som handlade om att införa lektorstjänster i kommunen. Det är en angelägen fråga och eftersom regeringen nu skapat möjligheter för lärare att vidareutbilda sig till lektorer är det viktigt att vi i vår kommun stödjer detta. Det handlar dels om att enskilda lärare skall få möjligheter att utvecklas i sitt yrke, men även om att hela skolan skall få glädje av kompetenshöjningen.

Annars handlade kvällen viktigaste ärenden om ett medborgarförslag om väg 263 norr om Sigtuna. Förslaget innehöll olika åtgärder, men det som framför allt kom upp till diskussion gällde byggandet av cykelbanor. Vi i Folkpartiet menade att man borde invänta den stråkstudie som genomförs, och yrkade på bordläggning, medan Anders Johansson lovade att lägga upp 50% av kostnaden, men menade att det var alliansens sak att utverka resterande 50% från staten, eftersom alliansen innehar regeringsmakten. Det är nu inte helt enkelt att få fram dessa pengar från staten då detta knappast är den enda väg där det finns stora behov av att bygga gång- och cykelvägar.

Kvällens andra större ärende gällde det så kallade Valsta backe, en del av det bostadsområde som kallas Märsta port. Märsta port har blivit känt även utanför vår kommun eftersom planen så uppenbart är en produkt av en annan tid, det formligen osar miljonprogramsbetongtristess över den. För närvarande är den uppskjuten eftersom Länsstyrelsen inte accepterar trafiklösningen med utfart på 263:an. Men Valsta backe ligger på andra sidan Valstavägen och har en annan utfart. Nu är planen på ett stadium där man inte direkt tar ställning till vilken utformning husen skall ha, och det får väl ses som ett positivt tecken att majoriteten efter kritik gått med på att sänka hushöjden från 30 till 24 meter.

Något anmärkningsvärt var att enmandatspartiet Centern, som hittills aldrig anmält avvikande åsikt från resten av majoriteten, nu deklarerade att man hade föredragit hushöjden 30 meter. Men det är roligt att Centern visar lite självständighet, även om jag hellre hade sett det i fråga om byggandet på åkermarken mellan Arlandavägen och Husby kyrka.

Och apropå Centern, ni har väl läst debatten om Folkpartiets oberoende som initierats av Centern i Märsta.nu? Om inte så finns länken här.

Januarimörker i Märsta

Ibland tror man att dygnet har fler timmar än det har. Ibland överskattar man sin egen förmåga. Den här bloggen startades i förhoppning om att tiden skulle räcka till för att uppdatera den regelbundet. Så har det inte blivit. Men nu känns det som om det vore dags att försöka väcka den till liv igen.

Valet gick ju inte så bra här i kommunen. Av någon, för mig fullständigt outgrundlig, anledning är Anders Johansson otroligt populär och sopade hem en storseger trots det sorgliga läge som hans parti befinner sig i på riksplanet. Vi i Folkpartiet Liberalerna fick se vår fullmäktigegrupp krympa ihop ytterligare och får väl inrikta oss på nästa val. Under tiden får vi göra vårt bästa för att rädda vår kommun undan trista miljonprogramsidéer som planerna för Märsta port.

Jag kommer att försöka uppdatera bloggen med jämna mellanrum, dels med bilder, nytagna och gamla från min vykortssamling. Jag kommer att skriva om politik, men också mer allmänt om Märsta. Jag hoppas också få kontakt med läsare, både med synpunkter på bloggen, men också med tankar och idéer om vilken politik jag och FP:s andra ledamöter skall driva i kommunfullmäktige.

Låt oss inte falla i miljonprogramsfällan!

Det var på sextiotalet som Märsta växte som snabbast. Nya områden fyllde fälten, allting ordnat i raka rader med likadana hus på de leriga åkrarna. Med tiden har dessa områden vuxit upp och många av dem har blivit trivsamma. På Tingvallavägen som syns på detta vykort från den tid då färgen knappt hunnit torka har man numera klätt in husen i tegel. Eftersom området har skog och villaområde som grannar ser det ganska trivsamt ut, men det känns ändå som ett område med en ganska stor genomflyttning. Alla lägenheter på Tingvallavägen är hyresrätter, vilket ju bidrar till att området inte blir lika stabilt som ett mer blandat område.

Numera har man en lite annorlunda syn på hur ett trivsamt område skall se ut. Det är sällan så mycket räta vinklar, man försöker variera husens utseende och placering, och man vill gärna blanda olika upplåtelseformer och verksamheter. Vad gäller verksamheter så är Tingvalla ändå ganska lyckligt lottat eftersom här finns en hel del annat än lägenheter. Här ligger till exempel vår förnämliga Kulturskola, här finns några pizzerior, frisörer, solarium, internetcaféet Real Online och en loppmarknad. När jag var ung fanns här två livsmedelsbutiker, Tingvallahallen och Simons livs samt en Pressbyråkiosk med Telegraf där man kunde ringa rikssamtal i slutna bås.

När man nu skall bygga ett nytt område, Märsta port, på andra sidan väg 263, på fältet mellan vägen och gymnasiet hoppas jag att man tar till sig lärdomar från de gamla sextiotalsområdena. Om man vill skapa något mer än ett område där människor bor ett tag tills de får tag på något bättre måste man anstränga sig att bygga på ett sätt så att folk trivs. Då krävs hus som är roligare än sextiotalslådorna. Dessutom ligger detta område vid en stor genomfartsväg. Det ställer givetvis krav på att man bygger så att bullret inte stör för mycket, men också så att de förbipasserande får en positiv bild av Märsta. Märstas rykte är inte det bästa, eftersom de områden förbipasserande ser inte är de vackraste.

Men det är också viktigt att området innehåller annat än bostäder och möjligen kontor. Nej, för att binda ihop Märsta och Valsta skulle det behövas verksamheter som lockar människor. Gärna någon restaurang, någon butik som drar kunder. Därför måste detta område byggas på ett helt annat sätt än planerna som Stadsbyggnadskontoret kommit med. När Folkpartiet är med och bestämmer här i kommunen så kommer vi att undvika att falla i miljonprogramsfällan. Hör gärna av er med synpunkter på vad ni tycker att vi skall tänka på när nya områden byggs.